– Utan några bilder på Älgar

Jag har sedan en tid tillbaka påbörjat livet som ”Passionär” eller ”Friherre”. Det innebär att jag nu själv disponerar min egen tid. I nära samband med att jag slutade arbeta sa min förra chef följande ord: ”Det gäller att fylla dagarna med liv och inte bara livet med dagar”. Det var ord som fastnade hos mig och som jag ofta tänker på.

Jag hade redan innan jag slutade arbeta den 1 maj påbörjat och kommit en bit in på en 1-årig Fotoutbildning. Utbildningen handlar om bildseende och bildskapande, ingeting alls om fototeknik. Utbildningen går på distans via streamade föreläsningar med några av landets främsta lärare och föreläsare inom foto. Till ett kurstillfälle skulle vi som deltagare skicka in en bildserie med bilder utifrån vem vi själva är som fotografer. Serien skulle alltså utgår från var och ens egna så kallade berättarjag. Ett av många begrepp vi pratat om i kursen är Windows and Mirror. Man kan se det som två helt olika perspektiv att skapa bilder från. Windows är när jag ser och betraktar världen och tar bilder utifrån vad jag för stunden ser. Mirror är när jag istället börjar inifrån mig själv och söker motiv och skapar bilder som utgår mig själv och det som jag just då vill skapa. En av våra huvudlärare Göran Segeholm skrev sedan ner sin tankar om bildserien vi skickade in. Så här skrev Göran om min bildserie:

Dick Wåhlin: Tålmodig, driven, skicklig och kunnig 

Dicks bildserie får mig att tänka på en jägare med kamera. I det här fallet blir kameran motsatsen till geväret på flera sätt — istället för att ta liv kanske han möjligen kan skänka liv, eller varje fall väcka respekt för variationsrikedomen som omger oss. Jag upplever att Dick i högre grad intresserar sig för det som är framför kameran än bakom, och detta har drivit honom att utveckla stort tålamod och stor skicklighet. 

En jägare med kamera, det är nog så nära sanningen som det går att komma när det gäller mig och mitt fotograferande. Så varför inte försöka få vara med om en riktig Älgjakt?

Sagt och gjort och i strävan att fylla dagarna med liv så hörde jag av mig till min vän Roger som är jägare och frågade om jag kunde få vara med och dokumentera en Älgjakt. Det var inga problem och ingen annan i jaktlaget hade heller några invändningar. Jag var tydlig med att min närvaro varken skulle störa eller påverka själva jakten och att de allra helst knappt skulle lägga märka till min närvaro. Förutom Roger själv som fick dras med mig ute i skogen på sina pass. 

”Jägarschack”

Vi träffades på morgonen vid Jaktkojan där strategin för dagen diskuterades och där de olika passen delades ut till jägarna i jaktlaget. Jag har hört att några kallar det här momentet för ”Jägarschack”. Det som var lite speciellt den här dagen var att en erkänt duktig Älghund skulle vara och hjälpa jaktlaget. Hunden hade tre dagar i rad före tagit upp spår på Älg med lyckat resultat för jägarna i dessa jaktlagen. Därför fanns idag en lite extra stor förväntan och spänning i luften. 

Efter att Jägarschacket var avklarat begav vi oss ut i skogen till de olika passen. Hunden släpptes när alla jägare hade gett jaktledaren klartecken. Roger och jag befann oss på en höjd och hade klar sikt en bra bit framför oss. Som alltid är det lugnt och tyst i skogen ganska länge. Precis så som det är när jag själv är ute med kameran. Roger satt uppe i Jakttornet och jag satt på min bärbara stol nedanför. Efter drygt en timme kom en signal på radio att hunden hade gjort ett upptag av älg och var på väg i riktning mot oss. Klart att spänningen stiger men det var fortsatt lugnt och tyst. Efter ytterligare tid gått kom sedan signalen om att vi skulle avbryta och återsamlas vid kojan igen. 

Tillbaka vid kojan pratade vi om hur hunden tagit upp en älg vid en väg och sedan drivit älgen i riktning mot oss. På en GPS såg vi att den hade varit och snurrat bara 4-500meter framför oss men inne skogen. Vi hade inte ens hört hunden och det var troligen vinden som gjort att vi inte hört något alls vid vårt pass. 

Dags för lite fika och ny diskussion om nästa drag. Vi förflyttade oss till andra sidan vägen som går igenom området. Roger och jag satt återigen på en höjd och hade den här gången gles skog framför oss. Hunden släpptes bakom oss och därför skulle det vara möjligt att den drev Älg som kom bakifrån på någon av sidorna på den höjd vi satt på. Åter en helt tyst och lugn stund i skogen. Efter en dryg halvtimme såg jag Älghunden passera till höger om oss och strax efter kom hundföraren Tommy. Hunden hade i det området inte fått upp några spår. Efter ytterligare ca en halvtimme kom besked från jaktledaren att avbryta jakten och återsamlas. 

När vi kommit tillbaka till kojan igen och börjat förbereda för lunch kom besked att hunden hade ett spår och vi kunde följa den på GPS:en. Men den var precis på andra sidan om en Å och den drev söderut ut utanför egna jaktområdet. Det gjordes snabbt en ny utdelning av pass i det fall att den skulle komma in i området igen. Men bara efter en kort stund ute i skogen på vårt tredje pass kom besked om att avbryta igen. Hunden hade släppt älgen, troligen en ensam kalv. Hundföraren hade sett en Älgko i skogen och även lockat på den så att den kommit honom riktigt nära. Men Älgko skulle inte skjutas så den fick lugnt och tryggt vandra vidare i skogen 

Det här var min allra första upplevelse av Älgjakt på riktigt. Ingen Älg blev skjuten den här dagen. Men det var en mycket fin och roligt upplevelse för mig. Det enda skjutna den här dagen var med min kamera och de bilder som du kan se i det här blogginlägget. Det är med Älgjakt som för mig själv när jag är ute med min kamera och jagar. Ibland blir det fina kort i kameran och ibland har men haft en skön stund i naturen. 

Ett stort tack till jaktlaget som gav mig möjligheten att få vara med och uppleva den här dagen.